jag måste bara berätta, om min underbara vän, Malin Jansson Backman!
Jag flyttade till Siljansnäs när jag skulle fylla åtta år, jag började skolan här efter sommarlovet och träffade nya vänner. I fyran började jag i samma klass som en tjej som heter Malin , vi var vänner, inte så nära. åren gick, vi började i sjuan, olika klasser såklart, typiskt. efter ett tag i sjuan ville jag byta klass till malins, för att gå med henne. men jag fick inte det, jag grät . jag mådde dåligt över det, jag ville verkligen gå med Malin, som var min bästa vän då. Vi hade kommit så pass nära varandra. Vi var vänner, gjorde massa saker tillsammans, saker jag alltid kommer att minnas. I nian åkte vi på klassresa, vi bråkade, gled ifrån varandra under veckan, fick tillbaka det efter att vi kommit hem och pratat om det. vi fortsatte att umgås. sen vet jag inte vad som hände, men det gick snabbt , efter nyår någon gång var vi inte vänner längre, jag kommer så väl ihåg hur hårt jag tog det. jag fattade inte att det var sant, Malin, min bästa vän, var inte min vän längre. Vi pratade inte på en längre tid, inte förrän efter sommaren, eller vi hade väl sagt hej och så till varandra, men inte umgåtts eller så,  men sen började vi prata, vi berättade att vi hade saknat varandra, att vi skulle ses och prata, så en tisdag, träffades vi och pratade minnen, jag grät lite glädjdetårar den kvällen, skrattade otroligt mycket. sen har vi kommit allt närmre och närmre varandra igen! jag är otroligt superglad över det. jag klarar mig inte utan Malin!